fredag 25 november 2011

97. Sade - Diamond Life

Genom ett filter av kyligt blått tittar hon på oss – Sade Adu. En brittisk souldiva porträtterad enligt 80-talets fotomodellsestetik. Under bilden kan vi läsa "Diamond Life", ord som signalerar glamour, romantik, natt och kokain. Hade man inte vetat att det var ett skivomslag, hade man kunnat tro att det rörde sig om en reklam för ett dyrt parfymmärke från 1984 års julinummer av Vanity Fair. Utan tvekan säger omslaget en hel del om albumets sound och innehåll.

Det centrala temat på Diamond Life är vilken plats det finns för värme och kärlek i en kall värld. För mänskliga känslor och relationer bakom de dyra parfymerna på fåfängans marknad. I ”Smooth Operator” berättar Sade om en bildskön man som ägnar sig åt jetsetliv och skumraskaffärer i lyxmiljö, samtidigt som han krossar kvinnors hjärtan på löpande band:

Placing high stakes, making hearts ache
He's loved in seven languages
Jewel box life, diamond nights and ruby lights, high in the sky Heaven help him when he falls
/.../
Melts all your memories and your heart into gold
His eyes are like angels, but his heart is cold
Det är lätt att romantisera den elegante playern, men vad händer med de hjärtan han lämnar efter sig? Diamond Life ger ofta röst till dem som blev kvar och fick ta notan efter det dekadenta kalaset. Efter det starka öppningsspåret fortsätter albumet att studera hur mänskliga relationer påverkas av den cyniska, hopplösa jakten på ett liv bland diamanter och partydroger– ”Haven’t I told you before, we are hungry for a life we can’t aford” sjunger Sade i ”When Am I Going to Make A Living”. För mig ligger det faktiskt ganska nära till hands att se skivan som en The Great Gatsby för 80-talet, fast med tyngre droger och berättad från en kvinnas perspektiv. Precis som i nämnda roman ligger storheten delvis i att den glamorösa illusionen, samtidigt som den kritiseras, framställs som så oerhört tilltalande och vacker. Det tycks vara ett genomgående (och möjligtvis problematiskt) drag i mycket bra konst, att sälja in och romantisera en bild av en viss livsföring, samtidigt som man tar avstånd från den. Tänk gangstarap och livet som kriminell. Tänk Marcel Proust och aristokratin. Tänk Gudfadern-filmerna och sicilianska maffian.

Hur som helst, så är det svårt att tänka sig ett mer passande band än Sade för uppgiften att behandla ovanstående tema (för ja, Sade är faktiskt ett band där Sade är sångerska och frontfigur, även om alla, inklusive jag själv, tycks mena Sade Adu när vi talar om ”Sade”). Bandet bakom Sade framför en mekaniskt polerad soul som lägger en lyxig yta över hela skivan. Men i hotelloungens stilrena interiör bubblar känslorna och frustrationen. Sade själv är en så fantastisk artist att hon till och med lyckas få den filmiska 80-talssaxofonen att framstå som ett desperat rop på äkta kärlek. Hennes röst lyckas på något vis vara både frostig och varm samtidigt. Lyssna bara på hur hon uttalar ordet ”smooth” i ”Smooth Operator”. Behärskat, distanserat, anklagande, kärleksfullt, plågat och, givetvis, oerhört smooth – allt på en och samma gång. Hennes direkta tilltal är kanske som allra mest rörande i kärlekssånger som ”Your Love Is King”. Den tycks vid första påseende vara en lycklig kärleksförklaring som helt och hållet saknar de andra låtarnas svärta. I albumets kontext blir dock en textrad som ”This is no bad faith, this is no sad and sorry dream” tvetydig. Fastslår hon ett sakförhållande eller är det faktiskt, i grund och botten, bara en sorgsen dröm? Vi vet inte och kanske vet inte hon heller. Kanske är han bara ännu en ”smooth operator”, men att utgå från det är att ge upp drömmen om kärleken. Man måste våga ”kröna någon med sitt hjärta”, för att låna en formulering från låten som i skrift ser rätt cheesy ut.

Det är alltså fullkomligt logiskt att nästa låt på skivan heter ”Hang On to Your Love”. Det här är nog min favorit på Diamond Life. Ett pumpande beat i bakgrunden ger den sex minuter långa låten en vag anstrykning av melankolisk house.

For Heavens sake why are you walking away?
Hang on to your love
For Heavens sake why are you playing these games?
Hang on to your love
Kärlek är ett spel med höga insatser. Vem bluffar? Vem har trumf på hand? Det är alltför lätt att kasta bort något värdefullt i fyllan och villan - men hur ska man våga tro på något långsiktigt värdefullt i en värld av kortsiktiga mål? Sade ber oss att försöka ändå. Eller kanske är det till den hon älskar hon riktar sin vädjan?
Take time if you’re out of luck, it’s so easy to walk out on love
Take your time if the going gets tough, it’s so precious
So if you want it to get stronger, you’d better not let go.

Häng kvar. För Guds skull. För min skull. Det kanske lönar sig. Till och med i en kall, blåskimrande värld som vår.

År: 1984
Skivbolag: Epic
Producent: Robin Millar
Längd: 44:52

5 kommentarer:

  1. Underbar kvinna! Musik som jacuzzibubblor för trumhinnan.

    SvaraRadera
  2. Skön musik,vacker kvinna, men otäck video.

    MmB

    SvaraRadera
  3. Nonsensakuten: "Som jacuzzibubblor för trumhinnan"! Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Precis så fin musik är det faktiskt.

    MmB: Jo, lite ruskig är den, men jag tycker den passar till låtens stämning.

    SvaraRadera
  4. Lyssnade på Smooth Operator... lät som en kvinnlig version av Sting ungefär. Samma utnyttjande av repetitioner och att hålla ut lite på tonerna. Fast Sade var mer artistisk än Sting, som på nåt sätt håller en emotionell distans till sina lyssnare.

    SvaraRadera
  5. Jo jag förstår vad du menar. Men Sades röst är ändå så himla mycket bättre. Det finns en värme och skönhet där. Man retar sig aldrig på den - medan man ganska ofta, instinktivt, vill slå Sting på käften för att han låter så distanserad, pretentiös och har så gnällig röst.

    Fast jag är inte helt säker, jag kanske gillar Sting utan att veta om det eller vilja erkänna det.

    SvaraRadera